Lenozzedifigaro

Lång promenad blev det också, skönt skönt.

Just ja, hade svenska prov idag ju, som jag missat när jag var sjuk. Jag låter otroligt självgod nu. Men jag blir otroligt förvånad om jag har mer än ett par poäng ifrån max. Jag blir inte förvånad om jag har full pott. Det var nästan larvigt enkelt? Jag vet inte, kanske är för att vi jobbar så mkt med litteraturhistoria, och jag älskar historia, men jag tycker våra svenska prov är lite väl lätta typ jämt. Men det kanske bara är jag och ett fåtal andra som känner så (borde vara typ tre, S, S och J?)? Det är så dumt, för fastän jag vet att jag kan det mesta (pga historia- och kultur-intresset så har jag en hel del förkunskap) så är jag alltid jättenervös inför svenskaproven. Fast jag borde veta att det kommer gå bra. Sen jag började Hv så har jag haft ett poäng från Mvg som sämst.
Varför oroa sig egentligen? Det finns ju en hel del andra ämnen jag borde oroa mig för istället. Typ bilden och idrotten.

Nej, nu har jag skrivit en massa om hur duktig jag är i svenska, och det känns lite ego. Bara så ni vet så har jag ig i idrotten eftersom jag aldrig är med (jag hatar idrott, hatar det!) och G i bild eftersom jag knappt kan rita en streckgubbe.
Nog om mig, jag har tråkigt, och det är därför jag sitter här och skriver en helt ointressant text om mina pissiga betyg.
Whatever.

Nu ska jag gå och lägga mig, mumsa på ett par bitar mörk choklad och kolla färdigt på Stolthet och Fördom. Det är den dåliga korta varianten med Keira Knightly men det får duga. Mina favorit är liksom sex timmar lång, mot den här som är två. Vilken känns smidigast en vardag?

Godnatt.