Tionde november tvåtusenåtta

Usch, jag mår verkligen inte bra. Fick världens trevligaste läkare. Han trodde (för att citera) "att det är en jävligt elakartad halsfluss" eller körtelfeber(!) Proven sa dock att det inte var något av dem. Men han sa att halsfluss i 20% av fallen inte syns på provet, och att det var för tidigt för att avgöra om körtelfeber. Men min sänka gjorde det mest troligt att det var halsfluss (en jävligt elakartad sådan..) Sänkan ska tydligen ligga mellan sex och åtta om man är frisk, och 60 och 80 om man har en infektion, jag hade 220... Jag fick iaf något asstarkt penicilin, och om det blir värre så måste jag åka in, för då är det döden som knackar på dörren (eller körtelfeber, beroende på hur man ser på saken).
Jag blev verkligen livrädd när han sa körtelfeber, man blir helt utslagen i upp till sex veckor av det. Fatta vad det skulle göra med min träning? Två månaders slit i onödan.

Jag har ju (som sagt) inte ätit nått på hela dagen (gick upp klockan sju), och när vi var inne i stan så var jag mer än hungrig. Så jag övertygade mamma att jag ville prova med en cheeseburgare. Jag åt halva under ungefär en halvtimme, och drack ett par klunkar cola. Sen kände jag mig sjukt mätt, och slängde resten.
Förut har det gjort ont i halsen när jag har svalt. Nu gör det ont hela jävla tiden. Helvete... Betyder det att jag inte kommer kunna äta alls innan halsen lugnar sig lite så vet jag inte vad jag ska göra. Det låter ju inte så kul, med tankte på att läkaren sa att jag skulle se en förbättring tidigast på torsdag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0