Tjugofjärde mars tvåtusennio

Nu är äntligen gipset borta! Det känns väldigt skönt, fastän det gör lite ont, och armen känns läskigt lätt. Det ser inte så värst fräscht ut heller. Ser lite ut som om jag har bränt sönder armen. Försökte skrubba bort det, men det var svårt. Får väl ta det lite lugnt i början.

Imorgon börjar min praktik på Factory. Ringde ner förut, ska vara på dam-avdelningen, och jobbar elva till sju. Elva känns helt okej, sju blir lite jobbigare, men det är väl bara att stå ut. Sovmorgon är ju alltid något.

Ska packa ihop lite här nu, för jag ska ner till pappa ett tag. Jag känner verkligen inte för det, man är så jävla inte välkommen, och de visar det ganska tydligt. Men jag gör det för att mamma ville vara ensam ett par dagar, och jag unnar henne det efter allt som har varit.
Första åtgärden där nere blir ju iaf att installera Spotify på laptopen jag använder, annars pallar jag aldrig med det där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0